En lördagmorgon för någon månad sedan spred Dagens Industri nyheten om att ordföranden för Nestlé ville privatisera världens vatten. Artikeln var bildsatt med en klassisk pamp-fotograferad-underifrån-bild där ordföranden ser arrogant ut. Mellan raderna kunde man läsa att Nestlé förmodligen ville kapitalisera på denna vattenprivatisering.

Nyheten spreds som en löpeld över de sociala medierna. En av mina Facebook-vänner delade nyheten och kommenterade att han och hans familj minsann aldrig köper Nestlés produkter, eftersom Nestlé är ett ont företag.

Ett par dagar och tiotusentals Facebook-delningar senare gick Dagens Industri ut och dementerade artikeln. Källan var 8 år gammal, och dessutom tagen ur sitt sammanhang. Vad Nestlé-mannen sagt var något i stil med att vatten har ett värde, och det måste vi inse. Om vatten är gratis kommer vi att förstöra planeten.

Ett exempel hämtades från Pakistan där bönderna borrar sina egna brunnar. De pumpar upp vatten för att bevattna sina åkrar, och eftersom elektriciteten är gratis pumpar de upp massor med vatten. Alla gör det. Och därför sjunker grundvattnet stadigt. Detta är en tickande bomb.

Men. När Dagens Industri dementerade artikeln delade ingen på Facebook. Ingen brydde sig om hur det egentligen förhöll sig. När jag påpekade detta i en statusuppdatering blev jag borttagen som vän av snubben som tycker att Nestlé är onda.

Alltså. Vi delar hellre artiklar som stämmer överens med vår världsbild än artiklar som stämmer överens med verkligheten. Och det är lömskt, för när en nyhet sprids, och delas mycket, tänker folk: “Ingen rök utan eld, det ligger nog något i det här”. Att det i det här fallet var rök utan eld spelar ingen roll. De flesta lever fortfarande i föreställningen om den onde Nestlé-ordföranden.

Ett annat fall av rök utan eld var när Paul Hansens vinnarbild från World Press Photo ifrågasattes av sk bildexperter. Nyheten om att bilden var fake spreds. Dagen efter, när World Press Photo berättade om att de gjort en noggrann analys av råfilen och jämfört med den inlämnade bilden. Det fanns inga tveksamheter, bilden var äkta i alla avseenden.

Som i fallet med Nestlé-artikeln spreds den felaktiga informationen mycket mer än den korrekta. Och som min kollega Christian bloggade så var skadan redan skedd när den felaktiga informationen rättades till. Folk hade redan sett anklagelserna mot bilden och tänkt ingen rök utan eld. I den anklagande bloggposten kan man läsa, även efter att den korrigerats, att:

For what it’s worth, Hansen claims that the light in the alley was natural — and to be fair, sometimes magical lighting does occur. I think most of you will agree, though, that the photo simply feels fake — there’s just something about the lighting that sets off a warning alarm in your brain.

Men de har alltså fel. Det här är ett exempel på rök utan eld.