Min morfar var under hela sitt liv besatt av berg. Först reste han till bergen för att vandra och klättra med sina kompisar, men när han gift sig försökte han övertala sin fru, min mormor, att följa med honom. Till slut lyckades han och de två kom iväg till Schweiz en sommar i början av 50-talet. Han älskade alperna och visade stolt upp dem. Hon var inte lika betagen.

När de kom hem igen sa hon, kanske för att inte såra honom, att hon absolut kunde tänka sig att åka tillbaka igen. Men… på två villkor: För det första ville hon att han skaffade en husvagn – att sova i tält igen var inget alternativ – och för det andra krävde hon att han skulle lära sig tyska. Det går inte att resa runt i alperna utan att kunna tyska, resonerade hon.

Hon räknade med att dessa villkor skulle sätta stopp för framtida alpresor. Hon visste att de inte hade råd med någon husvagn, och hur skulle morfar med sin 7-åriga folkskoleutbildning kunna lära sig tyska? Knappast troligt.

Men morfar var besatt av sina berg och fast besluten att åka tillbaka. Han lyckades övertala en bekant att låna ut sin husvagn. Och han hittade en kurs på Komvux som lärde ut tyska. En kväll i veckan gick morfar efter jobbet till Väggaskolan och började plugga tyska glosor. Två år senare var språkkunskaperna tillräckliga och mormor fick inse att villkoren var uppfyllda. De åkte tillbaka till alperna.

Morfar berättade den här historien för mig sista gången jag träffade honom, tidigare i somras. Han låg på Karlskrona lasarett och hade just fått veta att cancern spritt sig.

– Så jag har inte långt kvar nu, konstaterade han kort.

Han var trött och svag, men fick ny energi i rösten när han berättade om den andra schweizresan, den första med husvagn.

– Min bekant som lånade ut husvagnen sa: “Den får jag väl aldrig se igen”, han trodde kanske inte jag kunde köra den. Men ja, det var nära att han fick rätt. En tyfon drog över vår campingplats en kväll och husvagnen var nära att blåsa bort. Men det var bara takluckan som slets av.

Han fortsatte en lång stund att berätta om episoder från den resan, och kommande resor. Om punkteringar på autobahn och hjälpsamma poliser, om vackra vyer och kabinbanor, blandat med fakta om de olika alptopparna. Det var många historier från de många resorna; min morfar skulle få återse alperna inte mindre än 20 gånger i sitt liv. Och mormor följde med varje gång.