Assur, klonad resp. beskuren

Jag och Göran Segeholm har debatterat kloning (se inlägg nedan). Göran, som är fd chefredaktör för Kamera&Bild, har ett av de skarpaste intellekten (som jag känner till) när det handlar om fotojournalistik.

Debatten fortsätter jag nu här.

Jag har tagit upp exemplet med finnen i Jens Assurs panna (vilket jag skrivit om i bloggen tidigare). Assur själv förordade att jag skulle klona bort den, men i slutändan valde jag att beskära bort den. Varför får jag beskära men inte klona, frågar jag och Göran svarar:

Resultatet blir långtifrån "exakt detsamma" om du beskär pannan eller klonar bort finnen. I det ena fallet visar du inte pannan. I det andra fallet visar du en panna som du justerat enligt Assurs (får man förmoda) önskemål. I det ena fallet är "manipulationen" lätt att se, i det andra fallet är den försåtlig.

Det förvånar mig att du inte kan se den skillnaden.

På bilden här bredvid finns för tydlighetens skull de båda varianterna. På den översta har jag klonat bort finnen, på den nedre är den bortbeskuren.
Kan ni se skillnaden?

Vidare har vi debatterat fallet med fotoväskan som syntes i en av mina bilder (också detta ett arrangerat porträtt). Varför får jag inte ta bort den?

Göran svarar:

För att du inte längre kan svara "nej" på frågan om du lägger till eller drar ifrån bildelement genom digital bildbehandling.

För mig visar det svaret att det anses viktigare att vara trogen en princip ("kloningsförbudet") än att förhålla sig till verkligheten.

Kloningsstämpeln är ett verktyg i Photoshop (liksom beskärningsverktyget, "Kurvor", "Nivåer", "Nyans/Mättnad" etc). Det är hur och när det används som borde räknas.

Göran skriver:

Jag prenumererar på två morgontidningar. Den dagen en av dem offentliggör att från och med nu tillåter de att fotografer som arbetar för tidningen lägger till eller drar ifrån bildelement genom så kallad "kloning" så säger jag upp min prenumeration. För det visar att de sätter estetiken framför dokumentationen.

Sa du upp din DN-prenumeration efter att tidningen publicerat Sjöbergs lögnaktiga bilder på Transport-ordförande Winberg (vilket artikeln Sanningens Pris i Kamera&Bild handlade om)?

Göran skriver:

Men hur formulerar du var gränsen går? Hur skriver du ett dokument som får alla berörda – läsare, redigerare och fotografer – att det är okej att ta bort en fotoväska men du får inte förstärka mängden rök över en bombad stad [ang Adnan Hajjs bilder från Beirut, se nedan].

Hur formulerar vi ett dokument som säger vad som är OK att göra med beskärningsverktyget, Nivåer, Kurvor osv? (Är det tex OK att förstärka rökmolnens dramatik genom att mörka ner och höja kontrasten? Det är sådant fotografer gör dagligen utan någon som helst debatt.)

Göran skriver:

Det skulle vara intressant att höra vad du tycker om avskedandet av Brian Walski efter hans irakmanipulation. [...]
Jag tror inte att jag behöver fråga vad du anser om Adnan Hajjs manipuleringar från Beirut förra året.

Vi måste komma ihåg vilken typ av bilder vi pratar om. De tre exempel jag har tagit upp (väggkroken bakom Timbuktu, Assur-finnen, och fotoväskan) har alla varit i arrangerade porträtt. I ett sådant kan och får fotografen styra in i minsta detalj.
Varför får jag inte göra samma sak efter exponeringen som jag får göra före (ta bort skruv, sminka bort finne, ta bort kameraväska). När man utan att blinka jämför detta med att klona i reportagebilder gör man ett misstag.

Det förvånar mig att du inte kan se den skillnaden.

(Brian Walskis bild här, Adnan Hajjs bild här.)