Jag drabbades av en ganska elak huvudvärk igår kväll, och när den fortfarande var kvar när jag vaknade idag blev jag lite orolig. Jag avfärdade spända axlar och kaffeabstinens som möjliga orsaker, och kom fram till att det förmodligen handlade om en obotlig hjärntumör. Några timmar senare var jag dock botad - Alvedon gjorde susen - så det var väl snarare hypokondri jag led av.

Anyway. Vi hittade till två gigantiska fotoaffärer här i Prag häromdagen, och jag slängde lystna blickar mot sortimentet av Leicor. Alltifrån de tidigaste kamerorna från 30-talet till den senaste digitala M8:n. Generellt verkade priserna ligga omkring 10% lägre än hemma i Sverige, och jag har funderat på om det kan vara läge att köpa. Men vad? Och varför? Och hur funkar det med moms och sånt när det prylar köps utomlands?

Hursomhelst tror jag mig har kommit fram till att en mätsökarkamera, analog eller digital, kan vara ett bra komplement till vardagens systemdigitalare. Ett mer kontemplativt fotograferande. Jag har efter utställningarna jag såg i Berlin - jag återkommer till dem här i bloggen senare i veckan - blivit mer övertygad om det. Point-and-shoot-fotografin är ibland lite för lätt. Det är för lite fokus innan avtrycket. Och att man mångfaldigar avtrycken innebär inte att koncentrationen adderas. Det blir kvantitet istället för kvalitet.

Som Micke Berg skrev häromdagen i sin blogg:

I samma ögonblick har en bit av världen och tiden blivit din. Inse tyngden,inse möjligheterna, inse kraften.Detta ögonblick kräver oceaner av koncentration. Det heter stillbild.I samma ögonblick som bilden tas ska världen stanna, ett stort svart block av energi, koncentration och nervositet ska gå genom kroppen.