Familjen

För några år sedan hittade jag denna familjebild i en låda hos mormor och morfar. Det var en 9x12cm-bild, kontaktkopierad från glasplåt (förmodar jag), monterad på hård papp med logotyp i högra hörnet (Ateljé Svea, Carlshamn). Jag gjorde en reproduktion och ramade in, och nu hänger bilden i guldram i hallen i vår lägenhet. Jag ser den varje gång jag kommer hem, varje gång jag går ut.

Imorse när jag skulle åka iväg på porträttjobb i Hörby stannade jag till en extra sekund framför bilden. Plötsligt tyckts människorna på bilden mer levande, som om de inte längre bara var tvådimensionella skuggor av en svunnen tid. Som om de närsomhelst skulle kunna öppna dörren, komma in i hallen. Det var en smått hisnande känsla
Jag kom fram till att det måste bero på Troells filminspelning som jag bevittnade häromdagen, då skådespelare och statister gick omkring och såg ut exakt som människorna på bilden. Distansen mellan då och nu hade tillfälligt suddats ut.

Gubben Lindgren i mitten är till exempel inte alls olik Mikael Persbrandts rollfigur.

Damen i stolen med höga ryggstödet heter Matilda och är min mormors farfars mor, den lille pojken är hennes barnbarn Gösta, min mormorsfar, född 1905.

(Lägg märke till skarven mellan golv och fondvägg - utan den skulle man kanske helt lurats av illusionen av att de faktiskt står i ett vardagsrum vid en öppen verandadörr.)