Jag har inte sommarjobbat sedan sommaren -02 just efter Fotoskolan, då jag körde truck inne i glassfrysen på Carlshamn Mejeri. Åtta timmar om dagen satt jag i min kupétruck och körde omkring i 30 minusgrader mitt i sommaren. Och på fikarasterna smög jag omkring med min lilla Minox-kamera och tog bilder, och jag antecknade vad fabriksgubbarna sa - som när en rasistisk glassförpackare på allvar hävdade att kronprinsessan Victoria borde köras ut ur landet eftersom hennes mamma är tyska - och tanken var att det skulle bli ett slags walraff-reportage såsmåningom. Men, filmerna är fortfarande oframkallade och anteckningarna är bara anteckningar.

Hursomhelst, idag fick jag svar från det sommarjobb jag sökt för den här sommaren, på Sydsvenskan. Jag var i gott sällskap, stod det på kortet som meddelade att jag förstås inte hade en chans att få sommarvikariera där.

Sydsvenskan liksom många andra tidningar har en mycket effektiv sommarviksansökningssida på internet där man direkt fyller i sina uppgifter. Inga personliga brev som ska printas, skrivas under och skickas iväg tillsammans med CV och intyg och betyg. Vad Sydsvenskan heller inte vill se i ansökningar är de ansökandes bilder.

Jag kan inte låta bli att tycka att det är lite märkligt att inte ta hänsyn till sökandes förmåga att fotografera när det gäller att tillsätta en fotograftjänst.

Vad de istället går på är tidigare erfarenhet av dagspress, vilket jag alltid varit väl medveten om och som är anledningen till att jag är fast i ett moment-22; jag har aldrig varit anställd på en tidning, alltså kommer jag aldrig bli anställd på en tidning. Det spelar ingen roll hur väl jag sköter mitt jobb som frilansfotograf, och inte ens om jag skulle ta de mest fantastiska bilder.

Vad är det för personer de egentligen söker?