Svenska Dagbladet har idag en artikel om Årets bild, skriven av Clemens Poellinger. Kritik, liknande den Pawel Flato anförde i min intervju, framförs. Jag citerar:

Årets bild arrangeras av Pressfotografernas klubb sedan anno 1942. Könsfördelningen på nomineringarna [...] ger vid handen att klubben rent genusmässigt dröjer kvar i 40-talet.

Kanske man trots årligen varierande jurysammansättning fastnat även rent estetiskt.

–Pressfotografin som genre är väldigt konservativ och konventionell, [...] kommenterar medieforskaren Kari Andén-Papadopoulos [...]

Niclas Östlind, fotoexpert och intendent på Liljevalchs konsthall ser en grund till problemen i själva föreställningen kring vad som utgör en bra pressfotograf.

–Rollen som machokaraktär och äventyrare som åker till utsatta platser är helt förlegad och evenemang som Årets bild befäster rådande konventioner snarare än att självkritiskt granska dem.
(min kursivering)