Idag är en uppåtdag.
Spoon som gör tidning åt Sandvik ringde för att skicka mig till München på måndag.
Då blir det uppgång tidigare än ottan, och hemkomst vid midnatt, men det är mödan värt.
Sandvik verkar ha en del slantar över för sin tidning.

Så nu börjar jag fundera på när jag ska köpa den där nya kameran (hade ändå tänkt köpa en ny innan Serbien-resan i sommar) och nu kanske det blir tidigare.
Och så vill jag ha en fin fotoväska också, en fin fotoväska som inte ser ut som en fotoväska, för jag tänker att det är bra att ha när man går på stan, kanske på stan utomlands. En väska som inte skriker: HÄRI LIGGER DYR FOTOUTRUSTNING!
Och de snygga väskorna är förstås också förbannat dyra. Löjligt dyra skulle man kunna säga. Men ja, jag kanske är värd en sådan också.

En annan fundering är om jag istället för att avsluta mina mer informella mail med "/a" alternativt "/adam" kan skriva "/ah!". Spontant gillar jag det, särskilt utropstecknet.
Men kanske är det utropstecknet som gör att det går över gränsen och blir pinsamt och jobbigt för alla som tvingas bevittna.
Framtiden för fälla domen.

--

Min praktikant Paulina hörde idag någon på stan utbrista till en väninna:
- Alltså, det är bara pengar som ger sann lycka!

--

Och slutgiltligen: Grattis far på födelsedagen! (Posten är förmodligen en dag sen (och det är kanske fel av mig att skylla på posten, men jag gör det ändå) så du får hålla ut till imorgon).