Jag hade sönder ett objektiv idag.
När jag kom hem från gymmet och slängde väskan på golvet innanför dörren tänkte jag inte på att kameran låg där längst ner.
Duns.
Kameran klarade sig förstås, den skulle kunna bli överkörd minst tre gånger innan man skulle börja frukta att något hänt. Om man tappar den i gatan är det asfalten som blir bucklig.
Men objektiv består av glaslinser och små elektriska motorer och sånt är ju känsligt.

Objektivet som gick sönder är det som skulle bli överflödigt om jag köper det där andra fina dyra objektivet som jag suktat efter ett tag.

Tappet var kanske en sådan där freudiansk grej?